Jag fick komma och tillbringa några dagar hos flera kändisar i Flatanger – Ja, för en entusiastisk naturfotograf vill säga. ”Örnmannen” eller ”The Eagle Man”, som han är mera känd som bland världens naturfotografer, Ole Martin Dahle, i Lauvsnes, Flatanger 25 mil norr om Trondheim i de yttersta fjordarna mot Norska havet, hälsade mig välkommen liksom hans vänner måsar och truten Charlie, Havsörnar och Kungsörnar. Ole Martin, själv naturfotograf, naturvän och naturvärnare, har lyckats skapa en alldeles egen och unik kontakt med måsar,trutar, havsörn och kungsörn, som han guidar den entusiastiske naturfotografen genom och bjuder fototillfällen som sällan uppenbaras på annat håll i vår värld. Han känner sina vilda vänner, han känner fjordarna, han känner vädret och välkomnar sina tvåbenta besökare med fotoutrustning som ingen annan och erbjuder oregiserade föreställningar i det vilda ”Norway Nature” som endast den som varit där kan förstå.

Jag har varit där – och jag kommer att återvända.

(Klicka gärna på bilderna för stor bild)

The Eagleman – Ole Martin Dahle och hans ”måker”

Kungsörn/Golden Eagle på fjället.

Havsörn/ White-tailed Eagle i fjorden.

Solgenombrott.

I fjordens svartvatten.

Jag ville så gärna vara en Kungsörn, men…jag är vacker ändå.

Medan jag satt och stirrade med trötta ögon ut i det tidiga morgondiset kom han lunkande som en vålnad vid tjärnens kant.

Jag har haft den fantastiska möjligheten att under fem dygn vistas i den finländska vildmarken hos den berömde naturfotografen Lassi Rautiainen i det finsk/ryska Ingensmansland. På olika platser i gränslandet har jag under den fem dygnen suttit i gömsle 15 timmar/dygn för att få uppleva björn, varg, örn och järv varav den sistnämnde dock inte behagade dyka upp vid något tillfälle där jag satt, men upplevelsen av de vilda brunbjörnarna, vargarna och örnarna var av världsklass enligt min mening och utan motstycke i äventyr i mitt tidigare liv. Att sitta länge i gömsle och tyst är en förutsättning för att få se och njuta av viltet och vildmarken i övrigt såväl bildmässigt som ljudmässigt. Krav på ordnad mathållning och personlig hygien får stå åt sidan under gömslevistelsen. Endast det enklaste finns att tillgå men är trots allt väl fungerande där man befinner sig i det slutna rummet omgiven av den mäktiga naturen.

Här några bilder från vildmarken.

Korpar var det första man såg på plats.

Vakträdet

Där det fanns korpar fanns mat och då kom havsörnen.

Så kom Bamse lufsande…

så blev det kamp om maten.

Närkontakt av första graden

Vid regnbågens fot finns en skatt

Den skygga alfatiken Blondie dök upp utan varsel  och försvann bort mot gränsen.

På natten vid tjärnen dök en nattvandrare upp…

speglade sig…

och gav sig av framåt morgonkvisten…

medan ett björnpar bara ville vänslas.

När allt var lugnt i gryningen kom den mäktiga havsörnen åter

Ja, se det var en resa!

2014-08-03

Så kom vi bara att gå ner på stranden vid Haväng och då såg jag himmel, hav och oändligheten med mina ögon.

2014-08-07

Vaknade som vanligt vid 05:00-snåret. Efter nödvändigt morgonbestyr tittade jag ut genom sovrumsfönstet mot nordost – klart väder och en lovande morgon, tittade ut genom balkongfönstret mot väster – dis och dimma över hustak och Göingaåsen.  Då klarvaken drog jag på mig kläderna, greppade min Nikon D800 påklädd med Nikkor 300 f 2,8 jämte TC 20 E III, vilken jag förberett efter ett första försök i början på veckan efter något mjuka bilder på min första Kungsfiskare någonsin med 200-400 zoomen, vilken jag försök fånga under nästan två års tid sedan jag första gången sett den flyga som ett silverblått streck över vattenytan i välkända hemmamarker. Ingen tid för frukost alltså och iväg för att hoppas på en morgon helst utan mygg och knott, en dröm som senare visade sig vara falsk.

I det tidiga diset och det skira ljuset låg sjön blank och där borta vaknade sothönor och änder, ett hägerpar seglade genom diset och landade för en tidig frukost bland yngel och gråbröder i vattnet. Höstens starka färger började spira i lövverket och så plötslig satt han där jag förväntat mig i diset – juvelen bland våra fåglar – Kungsfiskaren. Några snabba bilder som dock frättes ut av den alltjämt liggande dimman. Så försvann han som ett silverstreck över vattenytan  mot boet borta i åbrinken. Diset lättade och solens första strålar spred sig över trädtoppar och vattenyta, och så var han åter där för att skaffa föda till sig och de sina, allt med lyckat resultat och den ende som fortfarande fick dras med kurrande mage var – just jag. Och så blev det exponering efter exponering. En gammal vän sedan gymnasietiden kom förbi och gjorde mig en stunds sällskap och hjälpte mig artbestämma en vatten- och landväxt jag tidigare försökt artbestämma utan resultat – Vattenpilörten. Visst är det bra med vänner och helst när de dyker upp när de är som mest efterlängtade. När jag efter drygt tre timmar ansåg att det fick vara nog för idag packade jag ner utrustningen till ljudet av magkurr, och då kom Fiskljusen och hälsade mig välkommen tillbaka en annan dag.

Snacka om en augustimorgon fylld av upplevelser.

Kungsfiskare

2014-07-06

Kunde inte sova fram på morgonkvisten och morgonljuset syntes lovande, varför jag tog en tidig tur ut till ”Slingra dig”, en fågelplattform i närområdet. Det började i moll, då en skäggdopping på grund av att en fritidsfiskare låtit rev med flöte ligga kvar i vattnet. Skäggdoppingen hade naturligtvis snott in halsen ordentligt i reven med tillhörande flöte och sannolikt krok, som den förgäves försökte frigöras sig ifrån. Hur kan man vara så likgiltig för annat liv i vår Herres vackra hage frågade jag mig och det var definitivt inte doppingen som framstod som ”bakom flötet”. Den doppingen går med all sannolikhet en kvalfull död till mötes. Bilden av doppimgen med reven som snara runt halsen och flötet fast mot bogen vill jag bara inte lägga upp här.

Medan jag satt där och betraktade vad människan i sin dumhet kan ställa med till kom Fisktärnan och hälsade på mig i min ensamhet och mitt dystra sinnelag upplivandes med avancerad flyguppvisning under morgonsöket. Tack för uppvisningen säger jag.

Blöt puss

Jag fick en jag också.

Tack och hej!

29-30/5 2014

Med några fotokollegor i Biofoto Syd gästades Ramsvikslandet  i Bohuslän med dess fascinerande kustlandskap med runda mjuka klipphällar och fauna. Här några ögonblicksbilder.

Kustformationer och hav

Alltför trångt, Hunnebo Klyfta

Hämpling

Stenskvätta

Törnsångare

Ladusvala

Sköna kvällar och dagar, visst återvänder man gärna.

4.5.2014

…… kom gudingen flygande förbi mig där jag satt i en klippskreva på Kullaberg 3 minuter efter solens nedgång kl 20:53 denna något kalla söndagskväll medan havets vågor slog mot klippsidan.

26.4.2014

Lördag morgon kl. 04:25 och jag väcks av koltrastens intensiva morgonsång som tränger in i sängkammaren. Stiger upp ur den varma sängen, tittar ut i den blå timman. Det blir en fin dag och medan dagningen gryr tar jag bilen ut till Slingradig för att kolla fågellivet. Dimman ligger tung över Almaån och termometern visar -2,5 grader. Går med långsamma steg ut mot fågelplattsformen och i dimman ser jag ett antal grågäss med ungarna på väg mot fågel-”Dagis” vid åns mynning. Fryser i den tidiga morgontimman och Finjasjön ligger spegelblank i den låga dimman. Så kom de första solstrålarna från öster med lite värme och klockan närmar sig 06 och sjöfåglarna vaknar till liv. I de allra första solstrålarna landar en kniphona på det spegelblanka vattnet framför mig medan hanen har fullt upp med att jaga bort kärlekskranka rivaler lite längre ut. Resultat lite efter 06 – parning framför näsan på mig och därefter lite hanens nafs i nacken på honan. Kan en morgon börja bättre ute i naturen?

16.4.2014

Tog mig till Verktygsdammarna i Tyringe en helt vanlig onsdagskväll i det sista kvällsljuset. En och annan som provade lyckan med att försöka fånga en öring. För egen del försök att fånga änder på ett något ovanligare sätt.

Vingar över mörkt vatten.

Vingar i kolorerad omgivning

Wings over blue water